Henrik

Låt mig bli en vind
Låt mig smeka dem som blir kvar
Låt mig blåsa i deras hår
Låt mig svalka deras hud
När jag dör

Snöar en del men det är lätt snö, orsakar nog inga problem för än jag ska åka till jobbet på måndag.

Sägs att Juholt ger upp om partiledare. Ska bli intressant att se vad som händer. Ett svagt socialdemokratiskt parti
ger borgarna för mycket makt och som rellativt lågavlönad så känns inte det speciellt bra.

Undrar om värdet på husdjur och vad man rimmligen borde göra för dem.

Funderar på att studera. Gärna något givande för framtiden.

Lämna sitt barn för att ungen inte var bra nog under innebandyn. Vad fan är det för människa?
Idrott tar fram rätt usla saker hos en ganska usel djurart.

Jag köpte Faktum idag. Gör det ibland. Det är en bra tidning på flera sätt, en modig och behövlig tidning som hugger tag i hjärtat. Tyvärr tror jag inte de som behöver läsa den gör det.
Ser du att de står där köp ett nummer, ge ett leende, var snäll... Tomten, Gud och Fan ser dig. Kanske inte men DU borde se DEM, vi borde se dem som behöver bli sedda. Tänker inte på alla mediekåta halvgalningar utan någonting att komma med. Tänker på de som levt hårt oavsett om de är gamla, utslitna och gömda på något vårdhem eller om de står vid sidan om oss andra med sargade ansikten och ärrade själar. Det är ett kallt och ibland oerhört otrevligt land vi lever i kan du bry dig om andra än dig själv så gör gärna det i mörk vintertid.

Jag vet inte vart jag är på väg men jag vet att jag tagit 11 522 dagar på mig att komma hit. Om 5 år kanske det är jag som står och säljer Faktum eller sover ute i det fria när det regnar, kanske är de du eller vi.
Kanske gjort någonting stort men det tvivlar jag på.

I går kväll var det storm, blixt och dunder. Jag undrar om det störde min nattsömn. Känt mig underlig hela dagen. Jobbet som vanligt på fredag, stress, trassel och fredagsfika. Förutom fikat tycker jag fredagen på jobbet varit usel länge nu. Bara massa sena ändringar som känns onödiga i bästa fall...
Vädret har varit grymt deppigt hela dagen. Fick lift med en kollega till tåget. Tåget var 10 min sen och kom till Uddevalla nästan 40 min efter den skulle. Regn och rusk. Tog mig ner till bolaget för att hämta ut 2 flaskor vin jag beställt. Flaskorna fanns men inte i mitt namn. 20 min för att få dem och så naturligtvis legitimation i kassan. Uppdraget slutfört. Nästa projekt, hämta ut paket på Willys. Fick en avi i veckan. Kommer dit, står som svensk snällt i kö bland alla andra mer eller mindre konstiga människor. Mitt nummer kommer och jag blir upplyst om att paketet redan är uthämtat. Var ett stort paket som stått på golvet... Tack för den lite onödiga informationen. Borde de inte skriva att det är en påminnelse på avin så man slipper gå dit och komma hem tomhänt? Tror Willys försöker locka kunder att gå dit och handla samtidigt som de hämtar paket som de tror sig ha att hämta. Fyyyy Willys... Skojar bara gillar den butiken, bästa mataffären i centrala Uddevalla.

Vad är det för fel på folk i Svenshögen?
Det brukar hoppa av alla möjliga mer eller mindre underliga figurer där.
Snorungar som är elaka mot tågpersonalen.
Tonårskräk som dricker en massa öl och beter sig illa.
Alkoholister, drogpåverkade och mer eller mindre hemliga människor.

Idag var det en påverkat man som rök ihop med en ung kille för att han stirrade. Ett par slag utväxlades och en massa skrikande. Svenshögen har under alla år jag åkt tåg eller buss igenom bara gjort mig mer och mer förundrad.
Måste vara det värsta stället att bo längst hela Bohusbanan.

Missförstå mig inte, det finns säkert bra människor även där men jag skulle aldrig vilja bo där för egen del eller ens hälsa på någon. Hoppas de unga som bor där har vett nog att utbilda sig så att de antingen kan flytta där i från eller så att de har möjlighet att hjälpa till att rycka upp orten.

Det är kallt, blött och visset i största allmänhet. Jobbigt med vild flykt från teamet som jag arbetar i och tågen som börjar förbereda sig för vintern genom att vara försenade. Inte mycket som glädjer. Jo var med syskon och deras respektive till morbror i fredags och åt en massa skaldjur, drack alkohol och snackade en massa. Sedan på lördag var det älg och potatisgratäng hos mor och far. Grymt trevligt var det i alla fall. Men det är över nu och vardagen är grå. Det är liksom något som gnager, tror det är höstdepp tillsammans med en massa förändringar som man snurrar tillsammans med. Allt på en gång, ryck och slit. Svarta fåglar som väller ut från arbetets tak som ett svart moln. Inte så optimistisk med andra ord nu för tiden... Men så idag när jag for hem med ett av alla usla och högljuda tåg med för få platser så dök det upp någon som fick mitt hjärta att slå något slag extra av ren glädje. Inte för vad hon sa men för hur hon va. Rödhårig, rodnande och lite charmigt förvirrad. Finns det som är vackert även nu.
Körsbärsträden blommar men det är nog snarare fel än vackert när det sker i november.

Skeppet sjunker fortare. Folk lämnar och simmar i säkerhet. Jag förstår dem. Det skakar om och det ändras på alla håll och kanter. Det är bra med förändring men kanske inte på alla fronter på en gång. Känns som om alla rycker i mig och jag vill hjälpa men vill inte råka ut för samma monotona mantra om att det var bättre förr. Är satans medveten om vad som är och vad som varit. Det är gnäll och gnissel när det blir nytt, gnäller och gnisslar en del själv som ni märkt. Förlorar så sakteliga sikte på orsaken varför jag gör det jag gör.
Höstmörker gör inte saker lättare och trevligare.

Det flög omkring en talgoxe på jobbet tidigare idag. Den verkade lite förundrad över det färgglada landskapet med de ljudhämmande mattorna. Den slog klorna i ett lampsnöre och hängde där för att observera en stund. Sedan flög den tillbaka genom landskapet och försvann som en dröm. Hoppas den tog sig ut i friheten igen. En budbärare från friheten utanför flög tyst in och ut ur våra kontorsliv...

Tänk att utsätta sig själv för överhängande fara för uppmärksamhetens skull. Tänk att utsätta andra för fara för egots höga nöjes skull. Tänk att anklaga andra för fanatism när man själv agerar på liknande sätt. Provocera fram dödshot när man borde vara fullt medveten om risken. Folk blir förbannade när man är respektlös vissa ser respektlöshet och förakt väldigt allvarligt och är tyvärr beredda att döda för det. Men jag tror nog att Vilks undviker att bli dödad och dör av helt andra orsaker som Cancer eller ålderdom. Han har rätt att göra vad han vill och kalla det konst men det som stör mig är de risker han medvetet utsätter andra för. Han muckar med folk som brukar använda sig av mer eller mindre tillförlitliga bomber och som inte bryr sig om vilka som stryker med. I den bästa utav världar så skulle ingen bry sig om en rondellhund av en halvtafflig konstnär (som troligen tillbringat för mycket tid på en vindpinad strand med en massa pinnar) nu lever vi i en religiös, rasistisk och mordisk värld och detta borde (om den inte fanns) finnas med i beräkningen när han började provocera. Han var inte ens den förste att negligera en av världshistoriens berömdaste personer. Handling och verkan kan inte ha förvånat. Tror han börjar kosta en hel del också. Poliser och annan bevakning som hans person numera kräver.

Magen känns olustig, kanske stress, kanske kylan, kanske för att den tycker det är kul.
Mitt i Naturen på TV och Tobbes nya blogg på dataskärmen. Killen har gått från Amsterdamsbo till mambo till bloggare i Nöjesguiden. Ett sant nöje att Tobias skriver där jag kan läsa igen. Varför följa fler bloggar när det räcker med några få och bra?

Vem av oss skriver längre texter. Det var en fråga som kom upp på ett möte idag. Vem? jag skriver mer än chatt om jag hinner. Har ett annat språkbruk och tror mig skriva ganska så ok. Men jag har haft fel förr och orkar inte riktigt slutföra tankegången eftersom jag är astrött och känner mig ganska stressad.

Har läst klart Ann Heberleins förfärliga bok Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.
Hade jag inte läst en bok från efter 2008 hade jag varit helt förstörd efter den. En tung, underbar och skrämmande bok. Stationerna flyger förbi utanför tågfönstret när jag följer hennes ångest, sjukdom och funderingar. Hon skriver om någonting jag bara delvis förstår. Jag har inte hennes problem men jag kan i vissa fall känna igen mig i det hon skriver. det skrämmer mig oerhört. Heberlein skrämmer mig samtidigt som jag är förtjust i hennes skrivande. Hon skriver väl. Att rymden skrämmer med sin oändlighet är något som jag själv upplevde när jag var yngre att det inte är greppbart är lite skrämmande. Att hon av renlighetsskäl väljer bort vissa sätt att sluta sitt liv för att det är kladdigt och andra för att det drabbar oskyldiga är också något jag kan förstå.
Det glädjer mig oerhört att hon inte slutat att finnas.

Då har han gått bort. Morfars bror, morfars lillebror.
Jag vänjer mig aldrig med döden, med att folk jag gillar försvinner. En konstnär och en speleman har gått bort.
Han som nyligen själv blivit både morfar och farfar.
Han som åkt mellan sjukhusen, han som förtvinat och nu gått bort
Sov så gott...

Över svarta vreda vatten spelar natten upp till bön,
ty en spelman och en drömmare är död.